claxner

hjälp tänk va många tusen dagar är. det är ju något man bara säger, men vad har jag gjort dom senaste tusen eller tvåtusen dagarna? ingenting känns det ju som, och ändå har alla dom varit 24 timmar var, och jag har känt något under varje sekund av varje timme varje dag. då får man lite ångest kanske.

det farligaste man kan göra är nog att räkna dagar. antingen blir de alldeles för få, eller för många ibland. för långa, eller så hinns inte allt med. man planerar och så gör man fel, eller glömmer och jag som alltid är sen också. jag tror jag ibland spenderar mer tid på att planera vad jag ska göra än på att faktiskt ta del av det som händer. vissa saker ska man nog inte bara skjuta upp, eller så har de blivit det så länge att det är försent. då vill man dra tillbaka dagar, eller dra ut allting man vet nu ur kroppen och kasta tillbaka det till förut. och så går inte det ju. känns onödigt att gå och lägga sig ibland för man vet ju precis vad som väntar en när man vaknar, det har jag ju redan planerat för länge sen.